Vad är ortopedi?
Ortopedi är en medicinsk inriktning med fokus på frakturer, skador (medfödda och åsamkade) i rörelseapparaten. Till ortopedins behandlingar hör kirurgiska ingrepp samt träning, massage och liknande i samarbete med bland annat fysioterapeuter.
Vad gör en ortoped?
En ortoped är en läkare som specialiserat sig på kirurgiska ingrepp inom ortopedi. Det vill säga operationer som har som syfte att lindra och återställa skador i leder, skelett och muskler.
När ska man gå till en ortoped?
Du uppsöker typiskt sett hjälp från en ortoped om du drabbats av besvär på grund av arbetsskada eller olycka. Alternativt om du har en sjukdom som är medfödd som leder till problem i leder, skelett eller muskler. Observera att du typiskt sett blir remitterad till en ortoped. Vård från ortoped uppsöks därför i första hand via en vårdcentral. Till bland annat GHP Ortho Center i Stockholm kan du skriva en egenremiss för dina besvär.
Höftartros
Höftartros är en sjukdom som blir vanligare med åldern. Exakt vad som orsakar höftartros är inte känt. Riskfaktorer inkluderar övervikt, ärftlighet, tidigare ledskador, att du är mer än 45 år gammal och svaga muskler. Symptom inkluderar smärtor i höften, stelhet m.m. Behandling inkluderar träning, hjälpmedel som käpp, toalettförhöjning m.fl. samt smärtstillande medicin. Behandling av höftartros kan fås hos bland annat GHP Ortho Center i Stockholm.
Behandla med höftledsoperation
En höftledsoperation genomförs på ett sjukhus med ortopedklinik och operationsavdelning. Operationen utförs med ryggbedövning och lugnande eller nedsövd under narkos. Patienten ligger på sidan. Kirurgen gör ett snitt i höften och lyfter därefter upp ledhuvudet ur ledskålen och ersätter trasiga delar med en konstgjord höftskål.
Var sitter smärtan vid höftartros?
Symptomen vid höftledsartros upplevs inledningsvis främst vid fysisk aktivitet. Dessa kan inkludera smärtor i bland annat säte, övre delarna av låren, underben, knän eller ljumskar. Övriga symptom innefattar stelhet på morgonen, nedsatt rörlighet och muskelsvaghet. Symptomen kommer ofta smygande under lång tid.
Rörelser att undvika vid höftartros
Rörelser som ska undvikas vid höftartros är i någon mån individuellt. Vid smärta störs kroppens signalsystem och det blir därför svårt att avgöra för patienten själv om en rörelse är bra eller inte. Av det skälet bör du uppsöka läkare eller fysioterapeut om du börjar uppleva symptom.
4 övningar för höftartros
- Stolen
Sätt dig på en stol med armarna i kors och res dig upp. Upprepa. - Trappträning
Använd en riktig trappa eller stepbräda och gå upp och ner. Repetera 10-15 gånger. - Musslan
Lägg dig på sidan med böjda knän. Skjut fram höft och bäcken. Håll ihop fötterna. - Släpcykling
Lägg dig på rygg, armarna längs sidorna, raka ben. Börja ”cykla” med benen i luften. Gör i korta pass och repetera 2-3 gånger.
Knäledsartros
Knäledsartros är en sjukdom som smyger sig på under flera år. Risken att drabbas ökar med åldern. Bland de vanligaste tidiga symptomen är stelhet och svullnad i knät, det sistnämnda ökar när du går. Vid knäledsartros minskar eller försvinner ledbrosket i knäleden. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Behandling av knäledsartros kan göras hos bland annat GHP Ortho Center i Stockholm.
Behandla med knäledsoperation
En knäledsoperation utförs vanligtvis under ryggbedövning. Patienten är antingen vaken eller i lätt sovande tillstånd. Under operationen ersätter kirurger den ledyta i knäet som skadats med en protes. Den sistnämnda förankras med så kallad bencement. Ingreppet tar i vanliga fall 1-2 timmar och medför en sjukhusvistelse på mellan 2-3 dagar.
Smärta efter knäledsoperation
Att uppleva smärta efter en knäledsoperation är normalt. Det är i de flesta fall dock inte värre än att patienten redan samma dag som operationen utförts får stå upp och få instruktioner för enkla muskel- och rörelseövningar. Utskrivning från sjukhuset sker dock först efter att patienten kan röra sig självständigt.
Hur känns knäartros?
Det vanligaste symptomet på knäartros är värk som upplevs molande och som förvärras vid rörelse. Detta gäller oavsett om artrosen sitter i knät eller någon annan kroppsdel. När sjukdomen framskridit blir smärtan i regel konstant och kan märkas också nattetid.
4 övningar för knäartros
- Liggande benhöjningar - ligg raklång på golvet. Lyft benet rakt några decimeter samtidigt som du spänner benmusklerna. Sänk benet långsamt. Upprepa.
- Halv-squat - Stå upp och sträck ut armarna. Böj dig långsamt tills du sitter på huk. Håll ryggen rakt och res dig långsamt till stående.
- Knäböj - Stå upprätt och håll i en stolsrygg. Sträck ut ena benet, ungefär 30 cm över golvet. Håll kvar i 30 sekunder och sänk långsamt. Upprepa övningen med andra benet.
- Benstretch - Sitt ner på golvet, raka ben. Håll handflatorna platt på golvet för att stabilisera. Böj ena knät långsamt, stretcha till det precis känns. Det ska inte göra ont. Upprepa med andra benet.
Förebyggande av ortopediska tillstånd
Att förebygga ortopediska tillstånd börjar med att ta hand om din kropp. Här är några tips för att hjälpa till att förebygga tillstånd som höft- och knäledsartros:
- Motion. Regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att hålla leder och muskler starka. Det är viktigt att välja övningar som är skonsamma mot lederna, som simning eller cykling.
- Hälsosam kost. En balanserad kost rik på frukt, grönsaker, och hela korn kan hjälpa till att hålla dina leder friska. Omega-3-fettsyror, som finns i fet fisk och linfrön, kan också bidra till att minska inflammation i lederna.
- Undvik överbelastning. Att bära tunga laster eller utföra repetitiva rörelser kan skada dina leder. Var medveten om din kropp och undvik aktiviteter som orsakar smärta eller obehag.
- Håll en hälsosam vikt. Övervikt kan lägga extra belastning på dina leder, särskilt på höfter och knän. Att hålla en hälsosam vikt kan hjälpa till att minska risken för ortopediska tillstånd.
Kom ihåg att det alltid är bäst att prata med en läkare eller en fysioterapeut innan du börjar ett nytt träningsprogram eller gör stora förändringar i din kost.